Denna uppsats unders?ker de f?reslagna f?r?ndringarna av 3:12-reglerna i SOU 2024:36 och deras p?verkan p? beskattningen av f?mansf?retag. Reformf?rslaget syftar till att f?renkla regelverket och minska m?jligheterna till inkomstomvandling, men v?cker samtidigt fr?gor om vilka f?retagare som gynnas eller missgynnas av f?r?ndringarna. Analysen fokuserar p? hur reglerna p?verkar ?gare av sm?, medelstora och stora f?mansf?retag, med s?rskilt fokus p? gr?nsbeloppets ber?kning, utomst?enderegeln, karenstider och definitionen av n?rst?ende. Genom en granskning av lagstiftning, praxis och f?rarbeten identifierar uppsatsen reformens potentiella effekter. Resultaten visar att reformen kan leda till f?rdelar f?r b?de sm? och stora f?retag, medan ?gare av medelstora f?retag riskerar att hamna i en skattem?ssig mellanposition.

Syftet Àr att beskriva och analysera dels hur svenska börsföretag redovisar uppskjutna skattefordringar hÀnförliga till skattemÀssiga underskottsavdrag enligt RR 9 och vilka problem som denna redovisning innebÀr, dels hur anvÀndbar den information som redovisningen ger Àr för anvÀndarna av de finansiella rapporterna. Vidare avser vi att utreda huruvida skattemÀssiga underskottsavdrag Àr att betrakta som en tillgÄng i balansrÀkningen. VÄr studie visar dels att de studerade företagens redovisningar av uppskjutna skattefordringar hÀnförliga till skattemÀssiga underskottsavdrag skiljer sig betydligt i flera avseenden, dels att det finns betydande brister i den redovisade informationens anvÀndbarhet, vilket till stor del beror pÄ de brister i tillförlitlighet som RR 9:s tolkningsutrymme ger upphov till. MÄnga av de studerade företagen avviker frÄn RR 9 frÀmst genom att inte ge de upplysningar som rekommendationen krÀver. Vidare anser vi att det vÀrde som de uppskjutna skattefordringarna hÀnförliga till skattemÀssiga underskottsavdrag tas upp till i balansrÀkningen inte bör begrÀnsas av en i rekommendationen bestÀmd tidshorisont, eftersom detta inte skulle medföra en bÀttre redovisning.

Bakgrund: Andelen personer som lever med demenssjukdom har ?kat de senaste ?ren. De drabbas ofta av beteendem?ssiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD). Symptomen p?verkar individen negativt och kan f?rs?mra livskvalit?n. L?kemedelsbehandling ?r en vanlig strategi f?r hantering av dessa symptom men detta bidrar ofta till biverkningar. Rekommendationerna f?r omv?rdnad vid demenssjukdom ?r i f?rsta hand icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet ?r att identifiera icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder som kan lindra de beteendem?ssiga symptomen hos personer med demenssjukdom. Metod: Denna litteratur?versikt baserades p? s?kningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Syftet med föreliggande uppsats Ă€r att försöka skapa en förstĂ„else för de regler som begrĂ€nsar rĂ€tten att göra underskottsavdrag. Denna uppsats har begrĂ€nsats till att behandla beloppsspĂ€rren och den föreslagna lagĂ€ndring som regeringen presenterade i proposition 2009/10:47. De frĂ„gor som föreliggande uppsats avser att besvara Ă€r:? Varför finns det regler som begrĂ€nsar underskottsavdragsrĂ€tten?? Vad innebĂ€r en eventuell lagĂ€ndring för handel med underskottsföretag?? Är den föreslagna lagĂ€ndringen önskvĂ€rd i det svenska skattesystemet?Ett kapitel i uppsatsen behandlar handel med underskottsföretag dĂ€r frĂ„gor som, varför det finns en marknad för handel med underskottsföretag och hur handel kan gĂ„ till i praktiken, besvaras. Vidare presenteras regeringens lagförslag vad gĂ€ller Ă€ndringar i beloppsspĂ€rren samt införandet av en ny paragraf i 40 kap.

Företag med redovisade underskott frÄn tidigare Är kan genom underskottsavdrag utnyttja dessa för resultatutjÀmning mot framtida vinster under obestÀmd tid. Detta utgör ett incitament till handel med företag som innehar outnyttjade förluster. För att förhindra att avdragsrÀtten utnyttjas pÄ ett icke önskvÀrt sÀtt tillÀmpas dock inskrÀnkande spÀrregler vid ÀgarförÀndringar och omstruktureringar i dessa underskottsföretag.Regelverket vilar pÄ neutralitetsprincipen med mÄlsÀttningen att skattemÀssiga konsekvenser inte ska inverka pÄ olika beslut. För att spÀrreglerna ska vara neutrala krÀvs sÄledes att de samverkar och likvÀrdigt begrÀnsar rÀtten till underskottsavdrag vid olika spÀrrutlösande situationer. SpÀrreglernas inbördes systematik utreds sÄledes i uppsatsen.SpÀrreglerna beskrivs som komplicerade och för att kunna utreda hur de fungerar tillsammans mÄste först utredas hur de tillÀmpas enskilt.

Företag med redovisade underskott frÄn tidigare Är kan genom underskottsavdrag utnyttja dessa för resultatutjÀmning mot framtida vinster under obestÀmd tid. Detta utgör ett incitament till handel med företag som innehar outnyttjade förluster. För att förhindra att avdragsrÀtten utnyttjas pÄ ett icke önskvÀrt sÀtt tillÀmpas dock inskrÀnkande spÀrregler vid ÀgarförÀndringar och omstruktureringar i dessa underskottsföretag.Regelverket vilar pÄ neutralitetsprincipen med mÄlsÀttningen att skattemÀssiga konsekvenser inte ska inverka pÄ olika beslut. För att spÀrreglerna ska vara neutrala krÀvs sÄledes att de samverkar och likvÀrdigt begrÀnsar rÀtten till underskottsavdrag vid olika spÀrrutlösande situationer. SpÀrreglernas inbördes systematik utreds sÄledes i uppsatsen.SpÀrreglerna beskrivs som komplicerade och för att kunna utreda hur de fungerar tillsammans mÄste först utredas hur de tillÀmpas enskilt.

Bakgrund och problemdiskussion: Intressenter st?ller h?ga krav p? f?retag g?llande milj?m?ssig h?llbarhet, vilket f?retag beh?ver anpassa sig till. F?retag samlar in information f?r h?llbarhetsrapporter och samma information kan anv?ndas f?r interna milj?m?ssiga prestationsm?tt. D?remot beh?ver f?retag anpassa m?tten f?r att de ska se milj?p?verkan p? detaljniv? f?r prestationsutveckling.

VÄr uppsats behandlar redovisning av uppskjutna skattefordringar i svenska noterade IT-bolag, hÀnförliga till underskottsavdrag. Uppsatsen innefattar sÄvÀl en kvantitativ som kvalitativ undersökning. Den kvantitativa delen innebar en undersökning av Ärsredovisningar frÄn samtliga, pÄ Stockholmsbörsen, noterade IT-bolag. Den kvalitativa delen bestod av en enkÀt utskickad till de tio bolag, vilka redovisade de största posterna avseende uppskjutna skattefordringar i förhÄllande till totala tillgÄngar. Vi fann att redovisningen av posten uppskjutna skattefordringar var en kÀnslig punkt för IT-bolagen.

Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn faststÀllandet av olika anvÀndargruppers Äsikter kring RR9 gÀllande uppskjutna skattefordringar hÀnförda till underskottsavdrag, presentera eventuellt önskade förÀndringar, förbÀttringar och/eller kompletteringar av den nÀmnda rekommendationen. Uppsatsens metod Àr av det kvalitativa slaget. Genom djupgÄende intervjuer med tvÄ av RR9: s anvÀndargrupper, dvs. redovisningsexperter och företag, har försök gjorts till att skapa en helhetsbild över vederbörandes Äsikter kring rekommendationen. De i vÄr studie som kommer i kontakt med uppskjuten skattefordran Àr av synsÀttet att rekommendationen besitter mer eller mindre brister.

Tidigare studier har visat att negativa ka?nsloma?ssiga effekter pa? empatiso?ren avtar med tiden. Denna studies syfte var att, med ett starkare ma?tinstrument samt en bredare population a?n tidigare, underso?ka omra?det ytterligare fo?r att fo?rso?ka fa? mer generaliserbara resultat. Deltagarna var 196 studenter varav 31 ma?n.

Bakgrund: Prematurt fo?dda barn utsa?tts fo?r ma?nga sma?rtsamma ingrepp under sin tid pa? neonatal va?rdavdelning. Det finns behov av att utveckla icke- farmakologisk sma?rtlindring som komplement till farmakologisk sma?rtlindring fo?r denna patientgrupp. Tidigare forskning har visat att inspelad musik under blodprovstagning har positiva effekter pa? prematurt fo?dda barns fysiologiska va?rden samt beteendema?ssiga respons.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Ma?nga forskare konstaterar att den lojala kunden a?r den ba?sta kunden. Fo?r fo?retag idag a?r det da?rmed viktigt att identifiera vad det a?r som skapar lojalitet hos kunderna. Lojalitetsbegreppet a?r ma?ngsidigt, och sa?rskiljs ofta genom konstaterandet att det a?r en skillnad pa? att agera och ka?nna sig lojal.

Den 12 juni 2014 lÀmnade FSK ett lagförslag som bl.a. innebÀr att svenska bolags tidigare Ärs underskott ska reduceras till hÀlften. FramstÀllningens syfte Àr att utreda huruvida denna reducering stÄr i strid med det grundlagsstadgade retroaktivitetsförbudet.Enligt huvudregeln i 40 kap. 2 § IL ska tidigare Ärs underskott frÄn en nÀringsverksamhet dras av. I 2 kap.

Tjugoa?tta leveranser av biobra?nsle, besta?ende av grot, bark och sta?dbark har fukthaltbesta?mts med en noggrannare metod a?n den metod som idag anva?nds vid Djuped kraftva?rmeverk i Hudiksvall, detta fo?r att kartla?gga hur exakta fukthaltsma?tningarna idag a?r.Som de flesta andra Kraftva?rmeverk i Sverige anva?nder Djuped vikt och fukthalt fo?r bera?kningar av energiinneha?ll i bra?nslen, denna a?r sedan underlag fo?r betalningar till leveranto?rer av biobra?nsle. Den testfuktma?tning som anva?ndes fo?r att besta?mma en noggrannare fukthalt vid Djuped bestod av sex ga?nger sto?rre prov a?n de som idag anva?nds, dessa visade tydligt att individuella leveranser av biobra?nsle kan variera i fukthalt med upp till 6,8 % och att systematiska samt slumpma?ssiga fel kan fo?rekomma.En lo?sning pa? dessa problem a?r att informera de bero?rda parterna om hur viktiga noggranna fukthaltma?tningar ma?ste vara samt att info?ra en ny typ av manuell provtagning, som fo?rhoppningsvis eliminerar na?gra av de slumpma?ssiga felen. Den nya metoden besta?r av sju till a?tta ga?nger sto?rre prover ja?mfo?rt med den idag rutinma?ssiga fuktprovtagningen och bo?r o?ka noggrannheten vid fuktma?tning avseva?rt.